Något vacker.

Imorgon ska jag se Britta dansar. Hon dansar väldigt fint, jag gillar att dansa, att titta på dans och att prata om dans.
Britta var med på Västerbottensnytt ikväll, jag tog lite på hennes ben efter att hon blivit känd och nu tänker jag aldrig tvätta handen som nuddade hennes mysbyxa.

Destruction leads to a very rough road, but it also breeds creation.

Skulle vilja blogga, orka, vara rolig, kreativ och sånt.

Men Umeå ser ut som på bilden nu och det är också så jag känner mig. Nedbruten, grå, tråkig, trasig. Men kanske blommar både jag och Umeå upp till våren. Nypolerade med fin asfalt och ett nytt parkeringshus.
Det vore väl fint?

RSS 2.0